Sällskapets historia

Litteraturforskarsällskapets historia

Sällskapet föds

Litteraturforskare i huvudstadsregionen möttes från år 1926 i en diskussionsklubb av privat karaktär, där det hölls föredrag och litteraturreferat. Inom klubben väcktes vårvintern 1927 tanken på att grunda ett sällskap som skulle binda samman hela landets litteraturforskare och som därtill skulle ägna sig åt publikationsverksamhet.

Ärendet förbereddes av en kommitté bestående av professor Viljo Tarkiainen samt doktorerna J. V. Lehtonen och Eino Railo. Kommittén bjöd i ett utskick in utövare av litteraturvetenskap att samlas i studenthusets fakultetsrum i Helsingfors den 8 maj 1927 för att diskutera grundandet av en förening. I tillställningen deltog 16 personer och till ordförande valdes J. V. Lehtonen. Beslutet att grunda en förening med namnet Kirjallisuudentutkijain seura (Sällskapet för litteraturforskning i Finland) var enhälligt, och föreningen antecknades i föreningsregistret den 12 november samma år.
Redan under det grundande mötet valdes sällskapets funktionärer. På samma möte granskades det av den tillfälliga kommittén beredda förslaget till stadgar, förtecknades medlemmar och valdes medlemmar till styrelsen. I slutet av mötet höll professor Tarkiainen ett föredrag.
Ämnet för professor Tarkiainens föredrag var”Litteraturforskningens metoder”, av vilka han kategoriserade de filologiska, historiska, psykologiska, estetiska, sociallitterära samt jämförande metoderna som de mest centrala. Som komplement eller snarare subgenre till den psykologiska forskningsinriktningen nämnde Tarkiainen även psykoanalytiska tillvägagångssätt samt stilforskning. Tarkiainen diskuterade även huruvida det existerar en särskild filosofisk forskningsmetod eller bara en distinkt tankeinriktning som försöker förena litteraturforskning med ämnet filosofi
Under sällskapets första verksamhetsår anslöt sig 20 medlemmar och en stödmedlem. I en skrivelse av styrelsen med tanke på sällskapets finansiering (daterad 19.4.1928) preciserades medlemsvillkoren: ”Till medlem i Sällskapet för litteraturforskning antas endast aktiva forskare, vilka i sina publikationer har rört sig på det av sällskapet representerade forskningsområdet.”

Litteraturforskarsällskapets årsbok och tidskriften Avain

Litteraturforskarsällskapet i Finland utgav en årsbok från 1929 till 2002. År 2004 ersattes publikationen i bokform med litteraturforskningstidskriften Avain, som utkommer fyra gånger om året. Det redaktionella ansvaret för tidskriften delas mellan universiteten. Redaktionsrådet består av ett tiotal forskare, medan redaktörerna och redaktionssekreteraren/ombrytaren står för det operativa ansvaret för tidskriften.

Åren 2004-2006 valdes huvudredaktörer för varje publikation med ett tillvägagångssätt som garanterade att varje universitets forskare var representerade i lika mån. Sedan 2007 väljs redaktörerna för ett år i taget från något av litteraturämnena vid landets universitet.

Årsbokens historia

Sällskapets första årsbok utkom år 1929 och bar rubriken ”Bellman i Finland och andra studier”. Redaktörer var docenten i litteraturhistoria J. V. Lehtonen och doktor Rafael Koskimies från Helsingfors universitet.

I ett brev från 1934 signerat ordförande Eino Salokka och vice ordförande Vihtori Laurila fastslogs att ”.avsikten är att så småningom göra Sällskapets publikationsserie vartannatårig, för att ‘årsboken’ skulle vara värd sitt namn”. Målet uppnåddes direkt. En årlig utgivningstakt av årsboken uppnåddes i slutet av 1960-talet.

Årsboken har ofta utgjort en tematisk helhet. På 1960- och 1970-talet utkom dock årsboken huvudsakligen utan ett förenande tema. Några årsböcker tillägnades forskare som bidragit till sällskapets verksamhet och utkom i samband med deras 60-årsdag. Till de forskare som fått egna årgångar av årsboken tillhör bl.a. Viljo Tarkiainen (KTSV V, 1939), J.V. Lehtonen (KTSV VII, 1943), V.A. Koskenniemi (KTSV VIII, 1945) och Aarne Anttila (KTSV 12, 1952). Under årsbokens sista decennier skedde en förändring av årsboken i riktning mot aktuell teoretisk diskussion. På 1950-talet skedde en förskjutning från artiklar och essäer utan källhänvisningar till systematisk användning av referenser. Samtidigt förändrades detta professorsdominerade forum till en publikationsplattform även för yngre forskare (se Keskitalo & Hosiaisluoma, 1993).

Under årsbokens första decennier ingick en resumé av innehållet på franska i slutet av boken. Senare har sammanfattningar på engelska av alla artiklar ingått i både årsboken och tidskriften. Tidskriften följer procedurer för referentgranskning och artiklarna listas bl.a. i den internationella MLA-sökdatabasen.

Sällskapets festseminarier och övrig seminarieverksamhet

Sällskapets märkesår har uppmärksammats med festseminarier i Helsingfors 1952 och 1957, i Jyväskylä 2002 och åter i Helsingfors 2007 samt 2018 då sällskapet fyllde 90 år.
Vid sidan av festseminarierna har sällskapet sedan början av 1990-talet ordnat årliga nationella seminarier, där forskare, lärare och doktorander från olika universitet i landet har samlats. Seminarierna hölls först i januari men sedermera har tidpunkten varit i maj.
Sällskapets årsseminarium döptes 2019 om till Litteraturforskningsdagarna.

Årsfesternas historia

Sällskapets 25-årsfest hölls i Helsingfors universitets lilla festsal 17.4.1952. På tillställningen talade ordförande Rafael Koskimies och vice ordförande Lauri Viljanen. Professor Koskimies betonade i sitt tal sällskapets ursprung i privata diskussionscirklar och att det erbjuder en levande beröring inte bara med forskning utan även med litteratur och bildning i en vidare bemärkelse. Professor Viljanens föredrag behandlade Kaarlo Sarkia som barndomslyriker.

Sällskapets 30-årsfest hölls i Helsingfors universitets lilla festsal 25.4.1957. Vice ordförande Eino Krohn höll öppningstalet; för årsfestföredraget stod ordförande Lauri Viljanen (”Om Yrjö Jylhäs lyrik”). Ritva Ahonen läste dikter av Yrjö Jylhä. Huvudämnet för docent Krohns festtal var skillnaden mellan litteraturforskning och naturvetenskap. Enligt Krohn har litteraturforskning, sin beskaffenhet till trots, möjlighet att ”gradvis” nå resultat som närmar sig det objektiva under förutsättning att olika forskningsmetoder förmår berika helhetsbilden.

Vid festseminariet i Jyväskylä i januari 2002 (18-19.1.2002) talade Jean-Pierre Morel (Université de Paris III, Sorbonne nouvelle), Leena Kirstinä (Jyväskylä universitet), Rein Veidemann (Tartu universitet) och Kai Mikkonen (Helsingfors universitet). Öppna arbetsgruppssessioner hölls om följande ämnen: Litteraturens och bildens relation/blickens teori, tolkning/läsarens etik, litteraturundervisning, berättelse/narrativ, modernism, arkiv och litteraturforskning, forskning om kreativt skrivande, kvinnoforskning och biografiforskning.

Sällskapets 80-årsseminarium hölls 19-20.1.2007 i Vetenskapernas hus i Helsingfors. Seminariet ordnades i samarbete med den nationella forskarskolan i litteraturvetenskap. Huvudtalare var fil.dr Markku Lehtimäki (Tammerfors universitet) och fil.dr Kukku Melkas (Åbo universitet). Vid seminariet hölls även en paneldiskussion på temat ”Litteraturvetenskapens inriktningar och vändpunkter” med prof. Pirjo Lyytikäinen som ordförande. Diskussionsdeltagare var prof. Päivi Lappalainen (Åbo universitet), prof. Liisa Saariluoma (Åbo universitet), prof. Risto Turunen (Joensuu universitet) och prof. H. K. Riikonen (Helsingfors universitet). Författargäst på kvällstillställningen var författaren, översättaren och litteraturforskaren Kirsti Simonsuuri. Utöver plenarföredragen och paneldiskussionen hörde sju tematiskt bundna arbetsgrupper till programmet. Allt som allt samlade seminariet 80 deltagare.

År 2008 flyttades januariseminariet till maj, då sällskapet 15-16.5 höll seminariet ”Mångfacetterad mimesis” i samarbete med den nationella forskarskolan i litteraturvetenskap i Vetenskapernas hus i Helsingfors. Seminariets huvudtalare var professor Anders Olsson (Svenska Akademien), doktor Richard Walsh (University of York), professor Pirjo Lyytikäinen (Helsingfors universitet) och professor Erkki Vainikkala (Jyväskylä universitet). På seminariet ordnades åtta arbetsgrupper där mimesisbegreppet diskuterades i anslutning till olika forskningsområden och genrer.
År 2009 internationaliserades sällskapets seminarieverksamhet ytterligare när sällskapet och den nationella forskarskolan i litteraturvetenskap tillsammans ordnade konferensen ”Genre and Interpretation” 10-12.6.2009. Konferensen, som var inriktad på genre och tolkning, hade också deltagande forskare från Justus Liebig-universitetet i Giessen, Tyskland.
Hösten 2018 firade sällskapet sitt 90-årsjubileum i Finska litteratursällskapets utrymmen. Seminarieföredragen finns tillgängliga på YouTube.

Sällskapets stadgar ändrades 1928, 1948, 1963, 1991, 2007 och 2010. Antalet medlemmar växte i jämn takt fram till 1990-talet. På 2000-talet har medlemsantalet legat mellan 180 och 300. Att sällskapet frångick systemet att kalla medlemmar har påverkat medlemsansökningarna. Under sällskapets första årtiondens kallades man till medlem (s.k. arbetande medlem) utgående från två medlemmars rekommendationer. Sedan 1962 har KTS arkiv förvarats i Finska litteratursällskapets litteraturarkiv.

Ordförande:

V. Tarkiainen 1927-1928
J.V. Lehtonen 1928-1930, 1938-1939
A. Anttila 1930-1931
M. Saarenheimo 1931-1932
Ilmari Havu 1932-1933
Rafael Koskimies 1933-1934, 1941-1955
Eino Salokas 1934-1935
Eino Railo 1935-1936
Ilmari Heikinheimo 1936-1937, 1940-1941
L.O. Th. Tudeer 1937-1938
Lauri Viljanen 1955-1968
Väinö Kaukonen 1968-1975
Kai Laitinen 1975-1987
Hannu K. Riikonen 1987-1990
Auli Viikari 1990-1992
Pekka Tammi 1992-1993
Liisi Huhtala 1993-1995
Anna Makkonen 1995-1997
Pirjo Lyytikäinen 1997-2000
Kai Mikkonen 2000-2003
Klaus Brax 2003-2005
Anna Hollsten 2005-2008
Tiina Käkelä-Puumala 2008-2011
Riikka Rossi 2011-2014
Toni Lahtinen 2014-2017
Hanna-Leena Nissilä / Määttä 2017-2020
Reeta Holopainen 2020-

Vice ordförande:

J.V. Lehtonen 1927-1928, 1930-1931
1928-1930, 1937-1939 A. Anttila
Ilmari Havu 1931-1932
Rafael Koskimies 1932-1933, 1940-1941
Eino Salokas 1933-1934
Eino Railo 1934-1935
Ilmari Heikinheimo 1935-1936, 1939-1940
L.O. Th. Tudeer 1936-1937
E.A. Saarimaa 1941-1949
Lauri Viljanen 1949-1955
Eino Krohn 1955-1962
Väinö Kaukonen 1962-1964
Väinö Kaukonen, Ilmari Kohtamäki 1964-1968
Ilmari Kohtamäki, Irma Rantavaara 1968-1970
Irma Rantavaara, Leevi Valkama 1970-1972
Irma Rantavaara, Kerttu Saarenheimo 1972-1975
Annamari Sarajas, Kerttu Saarenheimo 1975-1983
Kerttu Saarenheimo, Päivi Huuhtanen 1983-1986
Yrjö Varpio, Päivi Huuhtanen 1986-1988
Yrjö Varpio, Pekka Pesonen 1988-1991
Yrjö Varpio, Anna Makkonen 1991-1992
Lea Rojola, Liisa Saariluoma 1992-1993
Päivi Lappalainen, Pirjo Lyytikäinen 1993-1995
Päivi Kosonen, Risto Turunen 1995-1997
Päivi Kosonen, Anna Hollsten 1997-1999
Klaus Brax, Sari Salin 1999-2001
Outi Alanko, Tomi Kaarto 2001-2002
Outi Alanko, Markku Lehtimäki 2002-2004
Markku Soikkeli, Riikka Rossi 2004-2005
Tiina Käkelä-Puumala, Pekka Kuusisto 2005-2007
Vesa Haapala, Mari Hatavara 2007-2008
Sanna Karkulehto, Sanna Nyqvist 2008-2010
Teemu Manninen 2010-2011
Samuli Hägg 2010
Hanna Meretoja 2011-2014
Lieven Ameel 2012
Merja Polvinen 2013-2016
Kaisa Kurikka 2014-2017
Hannu Poutiainen 2016-2017
Patrik Aaltonen 2017-2018
Katri Kivilaakso 2017-2019
Niko Kirjavala 2018- 2019
Kaisa Ahvenjärvi 2019-2020
Samuli Björninen 2019-2020
Elsi Hyttinen 2020-
Anna Logrén 2020-

Sekreterare

Rafael Koskimies 1928-1932
Vihtori Laurila 1932-1935
Vilho Suomi 1935-1941
Sulo Haltsonen 1941-1956
Pentti Lyly 1956-1962
Rauno Velling 1962-1965
Pertti Hallikainen 1965-1971
Hannes Sihvo 1971-1972
Maria-Liisa Kunnas 1972-1974
Ilpo Tiitinen 1974-1975
Pertti Lassila 1975-1980
Anna Makkonen 1980-1982
Touko Siltala 1982-1985
Mervi Kantokorpi 1985-1986
Päivi Karttunen 1986-1992
Satu Grünthal 1992-1993
Outi Alanko 1993-1994
Paula Havaste 1994-1995
Tero Norkola 1995-1997
Tiina Käkelä-Puumala 1997-1999
Outi Alanne 1999-2001
Mirjam Ilvas 2001-2003
Minna Maijala 2003-2004
Katja Seutu 2004-2005
Silja Vuorikuru 2005-2006
Katri Kivilaakso 2006-2007
Elsi Hyttinen 2007-2008
Hanna Mäkelä 2008-2009
Suna Önder 2009-2010
Matti Kangaskoski 2010-2011
Elise Nykänen 2011-2012
Antti Ahmala 2012-2013
Eva Kuhlefelt 2013-2014
Hanna Samola 2014-2016
Mika Perkiömäki 2016-2018
Kasimir Sandbacka 2018-2019
Marianna Koljonen 2019-

Sällskapets medlemsantal:
1927: 21
1930: n. 20
1935: n. 50
1940: 60
1945: n. 80
1950: n. 100
1955: 104
1960: 105
1965: 148
1970: 168
1975: n. 200
1980: 221
1985: 240
1990: 272
1995: 310
2000: 276
2005: 183
2010: 198
2017: 188
2019: 187

Litteratur om sällskapets och årsbokens historia:

Haltsonen, Sulo. ”Katsaus Kirjallisuudentutkijain Seuran toimintaan vv. 1927-1952. Virittäjä 1952, s. 125-129.
Haltsonen, Sulo. ”Katsaus Kirjallisuudentutkijain Seuran toimintaan vv.1927-1942”. Eripainos Juhlajulkaisusta suomalaisen kirjan merkkivuotena 1942.
Haltsonen, Sulo. ”Katsaus Kirjallisuudentutkijain Seuran toimintaan vv. 1927-1952”
Keskitalo, Päivi ja Yrjö Hosiaisluoma. ”Elämää suuremmat vuosikirjat?” KTSV 47, 1993, 163-171.
Keskitalo, Päivi. ”Kirjallisuudentutkijain Seuran vuosikirjoihin vastaanotettu tutkimustieto vuosina 1952-1987. Vuosikirjojen artikkeleiden kvalitatiivinen lähdeanalyysi”. Pro gradu-tutkielma. Kotimainen kirjallisuus, Tampereen yliopisto, 1991.
Norkola, Tero. Kirjallisuudentutkijain seuran historiaa. Suomen tieteelliset seurat 1999. Espoo: Libella, 1999. 102.
SKS:n kirjallisuusarkisto